OK, det är bara att erkänna. Jag är värsta sunkmamman! Klockan är över halv nio på kvällen och jag kan konstatera att jag fortfarande har pyjamaströjan på mig. Det är inte första gången (sedan jag fick barn då) som pyjamaströjan har fått fungera som "dagens outfit". Det har till och med hänt att jag åkt till ett shoppingcentrer nära oss iklädd pyjamaströja... Visserligen vintertid, och väl gömd inunder en stor och bylsig vinterjacka. Men i alla fall... Kanske gör det inte så mycket, så länge man inte träffar någon som man känner, och som till råga på allt vill fika! Då blir det lite lätt jobbigt, kan jag berätta. Man hör sig själv säga: "-Åh, det skulle vara trevligt, men vi (lilla M & jag) har tyvärr lite bråttom". Sanningen vill man ju inte gärna berätta: "-Åh, det skulle vara trevligt, men jag kan inte för jag har fortfarande pyjamasen på mig inunder jackan".
Vad hände med tjejen som höggravid pustande och frustande vek sig dubbel bara för att komma åt att måla tånaglarna!? Var tog tjejen vägen som med värkar hoppade i duschen bara för att hinna raka benen en sista gång innan det bar av in till förlossningen? Ja, jag inbillar mig hela tiden att Hon ska komma tillbaka... Att jag i sommar ska trippa omkring med nymålade tånaglar i höga sandaler med kilklack, iklädd en tunn sommarklänning och med salt i håret. Sanningen är nog snarare den att jag kommer att skrota runt i jeansshorts och gummistövlar, med en bastant jordmustasch ovanför överläppen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar