Valborg

Jag upplever det som att det inte är samma valborgsmässoaftonhets här på västkusten som i de nordligare delarna av Sverige. Majbrasor tycks knappt existera här nere. Kanske av den enkla anledningen att det inte är någon större mening med att hälsa våren välkommen då träden redan är gröna, rhododendron blommar för fullt och likaså smultronplantorna?

Idag har det åter varit en riktig sommardag. Trist värre att arbeta heldag. Kvällen var dock så pass ljum att vi kunde äta middagen utomhus. Imorgon ska jag jobba i trädgården. Jag lovar att lägga ut bilder.

Varmt och gott!

Det har varit underbart väder idag. Enligt SMHI så var det klockan 19.00 fortfarande 22 grader utomhus. Jag vill inte gå och jobba imorgon. Jag vill vara ledig och fixa i trädgården. Prognosen säger att det kommer att bli svalare väder till helgen. Jag hoppas att den prognosen är fel.

Pavlova

Pavlova är en av mina absoluta favorittårtor. Så enkel att baka och fantastiskt god att äta! I detta recept har jag valt att toppa tårtan med kiwi, vindruvor och jordgubbar, men givetvis går det bra att använda andra kombinationer av frukt och/eller bär. Receptet är en förenkling av ett recept på chokladpavlova som går att finna i Leila Lindholms "A piece of cake".

Till 12 bitar:

7 äggvitor

5 1/4 dl strösocker

saft från 1/2 citron

2 msk kakao

Till topping:

3 dl vispgrädde

3 dl grekisk yoghurt 10%

3 msk florsocker

jordgubbar, vindruvor, kiwi

Vispa äggvitor, socker och citronsaft till ett hårt, vitt skum. Marängen är färdig då den är blank och det går att dra långa toppar från smeten. Blanda sedan försiktigt i siktad kakao i marängen. Marängen får gärna bli lite randig av kakaon. Skeda slutligen ut marängsmeten på en plåt klädd med bakplåtspapper till en rund tårtbotten (ca 25-30 cm i diameter). Grädda botten i mitten av ugnen i 55 minuter i 130 graders varmluftsugn. Slå av ugnen, men låt gärna botten stå kvar inne i ugnen på eftervärme.

Toppingen görs genom att blanda vispad grädde med yoghurt och siktat florsocker. Bred toppingen över marängbotten och garnera med färsk frukt och bär.

Och så var vi fyra!

Idag har vi fått en ny familjemedlem. Hon heter Frida och är 32 år gammal. Tänk vad mycket skoj vi ska ha tillsammans i sommar! Håller tummarna att även lilla M kommer att gilla henne.

Båtplats & feberkramp

Vilken intensiv period det har varit under den senaste veckan. Mycket att stå i på jobbet, samt att jag har en förkylning i kroppen. Då finns det inte mycket energi kvar till att blogga. För övrigt så har jag inte heller kommit åt datorn. Den har nämligen ockuperats av min äkta hälft sedan i måndags kväll. Anledningen? Jo, vi har fått båtplats för en djupgående båt (läs segelbåt). Problemet är bara att vi inte äger någon segelbåt. Alltså måste vi köpa en - och det fort! Så maken ägnar varje ledig stund till att leta efter den perfekta segelbåten. Tyvärr tycks vi inte riktigt komma överens om vad som är en perfekt båt... Högst upp på min önskelista står: vackra linjer, vitt skrov, full ståhöjd och en interiör i mycket gott skick. Och maken pratar bara om båtens seglingsegenskaper , LYS-tal och skicket på motorn...

Nu är det snart helg igen. Jag hoppas att denna helg kommer att vara mer angenäm än föregående helg. Förra helgen så fick lilla M en feberkramp natten till söndag och det blev dramatiskt värre. Vid halv tolv började hon att ge konstiga ljud ifrån sig. Några minuter senare så började det på att rycka i hennes armar och så stelnade hon till. Hon gav ifrån sig några hulkande ljud, så maken rusade ut i badrummet med lillan i famnen. Där kräktes hon. Sen var hon okontaktbar. Jag ringde 112 och de skickade en ambulans. Det blev ambulansfärd in till den stora staden och barnakuten. Lilla M var helkonstig hela ambulansresan där hon satt i min famn och gav konstiga läten ifrån sig. Vi blev kvar på sjukhuset nästan hela natten för observation. Det konstaterades att det mest sannolika var att hon hade haft en feberkramp. Läkaren berättade att oftast får barnet bara feberkramp en gång och jag hoppas verkligen att så är fallet för lilla M! Det här vill jag verkligen inte vara med om igen. Läskigt var det. Läskigt till tusen.

Morgonstund har guld i mund

Jag tog en rask morgonpromenad den här söndagsmorgonen. Ensam. Det var skönt, som balsam för själen. Satte mig på de varma klipporna och blickade ut över havet, och kände att energin långsamt, långsamt började på att komma tillbaka.

Det är så sällan som jag unnar mig sådant här nuförtiden. Fast det är så lättillgängligt. Så fort lilla M somnar, eller är någon annans huvudansvar, så kör jag mitt race. Tvätta, städa, plocka och fixa. "Du måste släppa på kraven lite", säger min kloka mor. Och visst har hon rätt. Så rätt. Jag måste våga släppa på kraven lite och börja leva lite mer. Jag behöver inte baka allt själv tex. Det ligger ett utmärkt bageri ca två kilometer från där vi bor.

Jag lovade mig själv där på klipporna idag, att jag ska unna mig fler promenader utan barnvagn, samt unna mig de där extra minutrarna sittandes på en klippa utan att göra någon som helst nytta.

Långfredag

Platser jag gärna besöker igen - Ischia

Du vackra, vackra vulkanö i Neapelbukten, omsluten av underbart, azurblått hav. Jag gissar att året var 2001, då jag tillsammans med mina föräldrar besökte Ischia. Pappa skulle delta i en konferens, medans mamma och jag bara skulle vara. Vad jag minns från den resan är öns vackra ljus och färger. Jag minns det milda klimatet med de ljumma kvällarna. Jag minns doften av salvia, oregano och rosmarin. Maten var fantastisk och människorna vänliga. Och jag minns att jag tänkte, då jag satt där på båten på väg in mot fastlandet, att Ischia vi ses igen! Arrivederla!

Skärtorsdag och VAB

Idag har det varit helt OK väder. Ingen värme att tala om, men det har ändå varit så pass skönt ute att det har gått att vistas utomhus den större delen av dagen. Lilla M har inte längre några symptom av magsjukan. Förutom att hon fortfarande är tröttare än vanligt då. Detta resulterade i att hon sov i dryga två timmar på eftermiddagen. Två timmar! Man hinner peta ner en himla massa frö i krukor på den tiden...

Värsta sunkmamman!!!

OK, det är bara att erkänna. Jag är värsta sunkmamman! Klockan är över halv nio på kvällen och jag kan konstatera att jag fortfarande har pyjamaströjan på mig. Det är inte första gången (sedan jag fick barn då) som pyjamaströjan har fått fungera som "dagens outfit". Det har till och med hänt att jag åkt till ett shoppingcentrer nära oss iklädd pyjamaströja... Visserligen vintertid, och väl gömd inunder en stor och bylsig vinterjacka. Men i alla fall... Kanske gör det inte så mycket, så länge man inte träffar någon som man känner, och som till råga på allt vill fika! Då blir det lite lätt jobbigt, kan jag berätta. Man hör sig själv säga: "-Åh, det skulle vara trevligt, men vi (lilla M & jag) har tyvärr lite bråttom". Sanningen vill man ju inte gärna berätta: "-Åh, det skulle vara trevligt, men jag kan inte för jag har fortfarande pyjamasen på mig inunder jackan".

Vad hände med tjejen som höggravid pustande och frustande vek sig dubbel bara för att komma åt att måla tånaglarna!? Var tog tjejen vägen som med värkar hoppade i duschen bara för att hinna raka benen en sista gång innan det bar av in till förlossningen? Ja, jag inbillar mig hela tiden att Hon ska komma tillbaka... Att jag i sommar ska trippa omkring med nymålade tånaglar i höga sandaler med kilklack, iklädd en tunn sommarklänning och med salt i håret. Sanningen är nog snarare den att jag kommer att skrota runt i jeansshorts och gummistövlar, med en bastant jordmustasch ovanför överläppen...

Tisdag och VAB

Köksgolvet ser ut som en soptipp. Det ligger böcker och leksaker överallt. Samtliga maskiner går för fullt. Tvättmaskinen, torkskåpet och diskmaskinen. En utmattad 1.5 åring tumlar runt i kaoset. Jag har redan bytt ett flertal bajsblöjor och bokstavligen petat bort kräk från datorns tangentbord, och klockan är inte mer än nio på morgonen. Min känsla är att det här kommer att bli en tuff dag. Ett magsjukt, stackars barn och en suckandes mor. Är detta straffet för att jag var så kaxig igår och vågade berätta att jag njöt av att vara hemma med sjukt barn? Inte lika underbart idag, kan jag berätta. Inte ens solen skiner idag.

Måndag och VAB

Tja, vad säger man... Någon måste ju offra sig! :-)

Skämt åsido, men det var allt ganska gött att vara hemma med sjukt barn just idag. Solen värmde och lilla M sov i dryga två timmar. Själv satt jag i solen och drack kaffe.

Nytt stenparti

Jag anlade ett nytt stenparti i trädgården idag under tiden lilla M sov eftermiddag. Vi får se hur det tar sig. Växterna är:

• Taklök


• Tuvtrift (blommar maj-juni)


• Bergnejlika (blommar juni-juli)


• Backnejlika (blommar juni-juli)


• Fjädernejlika (blommar juni-juli)


• Japansk malört

Den snickrade du ihop bra, pappa!

Helgen har verkligen gått alldeles för fort. Tänk att det är måndag imorgon igen, usch.

I lördags fm tog vi en tur till Plantagen för att köpa en sandlåda till lilla M, samt några nya växter till trädgården. Tursamt nog så bjöd lördagen på kanonväder och lilla M fick möjlighet till att leka i sin nya låda redan första dagen.

Fredag kl. 19.00

Ett gammalt bergtroll

Det lider allt emot kvälls nu,
och det är allt mörk svart natt snart,
jag skulle allt dra till fjälls nu,
men här i daln är det allt bra rart.

På fjällets vidd, där all storm snor,
är det så ödsligt och tomt och kallt,
det är så trevsamt, där folk bor,
och i en dal är så skönt grönt allt.

Och tänk, den fagra prinsessan,
som gick förbi här i jåns
och hade lengult om hjässan,
hon vore allt mat för Måns.

Det andra småbyket viker
och pekar finger från långt tryggt håll,
det flyr ur vägen och skriker:
"Tvi vale för stort styggt troll!"

Men hon var vänögd och mildögd
och såg milt på mig, gamle klumpkloss,
fast jag är ondögd och vindögd,
och allt vänt flyktar bort från oss.

Jag ville klapp'na och kyss'na
fast jag har en allt för ful trut,
jag ville vagg'na och vyss'na
och säga: "Tu lu, lilla sötsnut!"

Och i en säck vill jag stopp'na
och ta'na med hem till julmat,
och sen så äter jag opp'na
fint lagad på guldfat.

Men hum, hum, jag är allt bra dum.
Vem skulle sen titta milt och gott?
En tocken dumjöns jag är, hum, hum,
ett tocke dumt huvud jag fått!

Det kristenbarnet får vara,
för vi troll, vi är troll, vi,
och äta opp'na den rara,
kan en väl knappt låta bli.

Men nog så vill en väl gråta,
när en är ensam och ond och dum,
fast litet lär det väl båta,
Jag får väl allt drumla hem nu, hum, hum.

Jag har älskat Gustaf Frödings dikter så länge jag kan minnas. Tänk att "Ett gammalt bergtroll" finns med i en av lilla M's böcker. Fantastiskt, tycker jag!

Doften av Det Stora Blå

Den här morgonen slog doften av hav emot mig då jag öppnade ytterdörren. Underbara salta hav. Det var första gången i år som jag kunde lukta mig till hur nära havet vi faktiskt bor. Doften kommer inte förrän det har hunnit bli tillräckligt varmt utomhus.

Jag har varit dålig på att blogga under den sista tiden. Jag hinner inte. Jag orkar inte. Min energi är slut. Helt slut. Tidigare trodde jag att tröttheten satt i mitt huvud, men det är jag inte så säker på längre. Min nya hypotes är att energibristen orsakas av järnbrist. Mina blodvärden kan ju vara lite upp & ner, pga blodsjukdomen jag har. Nu äter jag järntabletter iaf. Vi får se om det hjälper. Om inte annat så kanske placebo-effekten slår till...